lördag 11 september 2010

Wilderness First Aid med WMI of NOLS

Tjopp...

Sitter just nu i ett vardagsrum i Umeå, en liten rast efter två veckor i Storuman. Inflyttnings fest i kväll hos Pekka. Här har jag förövrigt till och med fått ett eget rum! :)

Nu är veckan med sjukvård över, men oj vilken vecka det har varit. Det var länge sedan jag var med om en sådan intensiv vecka, föreläsning, scenario, föreläsning, scenario om vart annat. Nack- och ryggskador, öppna frakturer, anafylaktisk chock, kraftig blödning, hypotermi är bara några av de saker vi gått igenom och övat på.

Vi hade även en kvällsövning där scenariot var att 5 personer varit ute i skogen och blivit attackerade av en björn. Så vi organiserade ett eftersök, hittade alla och behandlade i den ordning som bedömdes bäst. Här kommer lite bilder från den övningen.

VARNING!!! BILDERNA KAN VARA GANSKA BLODIGA!!!


Öppen underbensfraktur

Öppen underarmsfraktur.

Utöver det som syns på bilderna hade vi två spik igenom händer (som skulle simulera typ vad som helst igenom handen) en underarmsfraktur som inte var öppen, en medvetslös patient med ryggskada, en bruten fotled och epilepsi och en person i djup chock. Även en patient som efter över 60 minuters HLR dödförklarades (en HLR-docka)
Allt detta togs om hand i skenet från pannlampor, ficklampor och div mobiltelefoner. Alla patienter, utom en, fick dessutom bäras ut till återsamlingsplatsen på antingen vanlig bår, eller ryggbräda.

Det var en mycket nyttig övning och man lärde sig mycket om vilken sorts problem som uppstår när det är mörk och man är mitt i skogen. Vi hade dock tur med vädret och hade uppehåll.

Igår var sista dagen, och vi gick igenom bland annat hypotermi, tyvärr har jag inte några bra bilder på det, just nu, eftersom att jag fick vara patient, (det är lagomt kallt i badsjön i Storuman i början på september) men bilder kommer på det med.

Jag lägger upp lite andra bilder från tidigare i veckan också, så att ni får se vad mer vi har sysslat med.

Ooops, så kan det gå om man inte är försiktig!

Och då gör man så här!


Plocka av hjälm på någon med en eventuell nackskada är inte helt lätt.


Emil tyckte det var sådär lagomt kul att vara skallskadad.

Jag måste säga att det har varit en mycket lärorik vecka, där många tankar dykt upp. Speciellt har man, eller i alla fall jag, verkligen börjat tänka på vilket ansvar man har som när man är ute med en grupp. Men som tur är har vi två år kvar på den här utbildningen, så när man går ut hoppas jag att man känner att man har lite mer på fötterna.

Nu ska vi börja förbereda lite för kvällens fest, ballonger skall blåsas upp och tårta skall bakas.

Shine on // Grillo

2 kommentarer:

  1. Nu kan jag känna mig trygg nästa gång vi är ute på nåt äventyr tillsammans, kanon. Höll på bryta knät av mig på fisketuren i helgen, och jag hade BARA Pah med mig. /Pappa

    SvaraRadera
  2. grymt värkligt allt ser ut! helt underbara utbildning du har lyckats hitta! stolt över dig :)

    //C.Davik

    SvaraRadera