Tillbaka till verkligheten...

Tjopp...

Det har gått ett tag sedan jag skrivit här. Innan jul fanns det inte så mycket att skriva och efter jul har det varit något varje vecka, allt från snöskoter kort och utrustningsvecka, till Telemark utbildning 1 och Bivack-tur. Året hittills har minst sagt gått fort, men som man säger, tiden går fort när man har roligt.

Just nu är jag i Hemavan, på praktik med Skidpatrullen. Tyvärr så har jag inte något internet där jag bor, så jag får förlita mig på det som finns att tillgå på annat håll.

På grund av bristen på internet kommer jag att blogga lite sporadiskt, men jag skriver ned vad jag gör på dagarna och kommer att lägga upp det bloggen.

Dag 1

Arbetsdagen började klockan 08.00, det var -16 grader i dalen med dimma upp till trädgränsen. Ovanför låg temperaturen på -8 och det var klart väder.

Dagen började med att vi körde säkerhetskontroller på samtliga liftar och provade alla nödstoppar. Efter att detta var gjort och alla liftar gick, fortsatte dagen med pistsäkerhets arbete med skyltar, staket, snönät etc.

Dag 2

Vaknade upp och konstaterade att termometern visade -22, vilket är kyligt, men inte extremt. När jag kom till liften däremot visade deras termometern -28 och jag kunde snabbt konstatera att min termometer nog var lite optimistiskt. Först ut på dagen var ett morgonmöte där vi gick igenom vad som gjorts sedan förra veckan, och jag fick chansen att presentera mig för alla som jobbade just då.

På grund av kylan sköt man upp lift öppnandet till klockan 11.00 (man öppnar vanligtvis klockan 09.00)

När mötet var färdigt fick jag chansen att följa med Johan Ekenstam för att göra lavinsprängningar. Vi åkte ut och gjorde två sprängningar som visade att snötäcket var mer stabilt än vi trodde, då ingen av dessa sluttningar rasade när vi sprängde. Det gjorde att man kunde sänka lavinrisken till en 1:a

På eftermiddagen fick jag vara med som figurant i en övning med fjällräddningen, och bli framletad med lavinhund.

Dag 3

När jag kikade på "optimist-termometern" utanför fönstret visade den -28, så det var tjocka långkalsonerna på och bara att förbereda sig på en kall dag. Nere vid liften var temperaturen -34, vilket jag tror är ett personligt köldrekord. Normalt öppnar man inte liften förrän det är varmare än -25, vilket gjorde att liftarna inte öppnade förrän 12.00, fram tills dess skottade vi fram några snönät, satte ut käppar och körde säkerhetskontroll (och jag fick faktiskt göra en själv :P)

Det är så långt jag har kommit, rent spontant känns det som om detta är ett jobb jag skulle kunna tänka mig att ha, även om jag inte har gjort några skade-omhändertaganden än.

Shine on // Grillo