340 liter, varken mer eller mindre

Tjenare!

Pang! Så var det vinter :D Nu ligger snön gnistrande kall utanför och man längtar ut på fjället som aldrig förr. 

Idag landade den "största" delen av utrustningen. I alla fall om man ska räkna på volymen, då våra pulkor kom i tre stora fina paket, nästa som en tidig julafton. :)
De pulkor vi har valt är Fjellpulken X-plorer 168.

Pulkan är konstruerad i glasfiberarmerad polyester med en slitstark nylonduk på ovansidan. Den är (som namnet kanske avslöjar) 168cm lång, 43cm bred och har en uppskattad lasthöjd på 50cm. Det ger en effektiv lastvolym på ca 340 liter. Vikt: 7kg
På undersidan sitter två lister som ger pulkan bra glid och som håller den på kurs när man går på skrå. 
Tillsammans med pulkan kom även skacklar och dragsele, samtliga från Fjellpulken.

Fjellpulken har byggt pulkor sedan 1963 (hmm... undrar varför det året ringer en klocka?) och håller till i Lillehammer. De håller mycket hög kvalitet och deras pulkor har varit både på Nord och Sydpolen.
Jag är övertygad om att dessa pulkor kommer att fungera utmärkt under våran tur. Nu längtar man bara ut för att få prova spektaklet.

Uppackad och fin :D

Tack för all hjälp till Backcountry Equipment, som varit till mycket stor hjälp när det kommit till diskussioner och frågeställningar kring vilken typ av pulka som kommer att passa våran tur bäst.

Nu är de som sagt äntligen vinter, och jag hoppas att jag ska kunna åka lite skidor snart igen, tills dess, ciao!

// T

From Norway with love!

Tjipp tjopp!

Nu händer det grejer ska ni veta! Förra veckan kom sista leveransen från Bergans och vi har nu fått kompletta skalset till våran tur! :D *happy dance*

De ställ vi sett ut för turen är ett ställ som heter Bitihorn.

Jackan är en 3-lagers jacka med Dermizaxmembran. Dermizax membranet har en vattenpelare på minst 20000 mm och släpper igenom ca 30.000 g/m2/24 timmar (enl. Bergans uppgifter) 
Den har ett flertal bra funktioner som jag tror kommer bli till stor nytta för oss under turen.

Den stora dragkedjan på framsidan är inte av den vattentäta modellen, utan en väl tilltagen "vanlig" dragkedja. I och med det har man även valt att använda dubbla, stängbara klaffar över dragkedjan. Detta ser jag som en fördel, då det går att stänga jackan på ett bra sätt, även om dragkedjan mot förmodan skulle gå sönder.

Jackan har två stora fickor på framsidan där man kan ha allt man behöver ha lätt åtkomligt under dagen, karta, kompass, mössa, extra handskar osv. Fickan på bröstet är lång nog för att man ska få plats med en 0,5l vattenflaska, modell Nalgene. 
Ytterligare två fickor finns i bröst höjd, med ingång från vardera sida.
Inne i jackan finns ytterligare tre fickor, för utrustning som man vill ha närmare kroppen, så som GPS och liknande.
Ventilation under armarna, som på de flesta jackor idag. Alla dragkedjor är försedda med ordentliga "dragfläppar" som man utan problem kan dra med vantar på. Huvan är försedd med en ståltråd så att man kan forma den och så att den inte skall fladdra runt i hård vind.
Jackan är av den rymligare modellen, man får utan problem plats med en tjockare dunjacka under, för de riktigt kalla dagarna. Den är också något längre än många andra jackor.

Byxan är av samma material som jackan och har samma membran. Den är också av den rymligare modellen, för bra rörlighet.
Den har två fickor på låren och två "vanliga" fram fickor, samtliga med dragkedjor. Längs med sidan på benet löper dragkedja längs hela benet.
Den har även någon som Bergans kallar "drop-seat funktion" vilket innebär att man kan dra ned baken på byxan när det är dags att uträtta sina behov, någon som är väldigt bra, då man slipper dra av sig jackan för att få ned byxorna.
På insidan av bensluten har den förstärkningar, och i bensluten finns även hällor för att man, om man vill, ska kunna göra fast byxan under pjäxan, för att på så sätt hålla den på plats.

Det var nog allt jag hade att säga om detta ställ, jag kommer att komma med fler reflektioner om det när jag fått chansen att sätta det på prov, så snart det blir vinter på riktigt.

I helgen var det dags för skidpremiär, då Hemavan öppnade sina backar för säsongen. Riktigt trevligt att på åka lite igen, även om det blev en aningen kort visit. Hemavan är ett av de skidområden som jag trivs bäst i. Varierad åkning med bra tillgång till offpist, både i skogen och på kalfjället. Runt i kring finns många fina toppar man kan gå upp på om man vill gå på topptur. Har ni vägarna förbi i vinter och har stighudarna med er så ska jag dela med mig av ett litet guldkorn, Klippen! Fortsätt förbi Hemavan ca 7-8 km, parkera sedan och ta upp höger. På sommaren går en markerad led upp genom skogen upp till ett vindskydd. Ta en vila och njut sedan av den glesa björkskogen ned över. Här finns även några fina dropp, om man är sugen, eller så ser man upp för dom.
Som någon sa någon gång "Det är alltid bra snö i Klippen!"

Chao for now!

When in doubt, always follow your nose...

God kväll på er där ute.

När jag vred undan persiennerna i morse var det vitt på marken! Inte mycket, inte ens så att man skulle kalla det snöfall, men det ger vittring, vintern är på väg!

På planeringsfronten stormar vi fram! Eller ja, nästan i alla fall. Idag trillade orderbekräftelsen från Bergans in och våra kläder är på väg, några från Tyskland och några från Norge, alla kommer att anlända på Utebutiken inom kort! Jag ser verkligen fram emot att kunna lägga händerna på dem! Då kommer ni också att få se dem givetvis.
Vi håller också på att förhandlar med ett annat norskt företag om sponsring i form av utrustning, men efter som detta inte ännu är officiellt så kommer jag att hålla på vilka det är. 
Vi har även inlett ett samarbete med företaget Backcountry Equipment som är de svenska leverantörerna av bland annat Åsnes, Rottefella, Crispi och Fjellpulken. De har hittills varit väldigt hjälpsamma när det kommit till val av pulkor inför våran tur och vi ser fram emot att arbeta tillsammans med dem.

På det personliga planet är jag numera omgiven av alla mina skidor, äntligen! Tack vare mina helt fantastiska föräldrar som tog en helgtur till Umeå med bilen packad med all möjlig utrustning. Rummet börjar se mer och mer ut som mitt. Inte för att det dyker upp tavlor eller andra prydnader, utan för att det nu hänger handskar på vattenrören, fastsatta med prusikar, det hänger en isyxa bredvid kläderna i garderoben, det hänger stighudar på garderobsdörrarna och det står en mattork vid fotändan av sängen. Funderar även på nått smidigt sätt att hänga upp skidorna på väggen. Det kallar jag heminredning!

More on this, as it developes

// Tomas

Teori, i brist på praktik

Mors!

Hösten kom med stormsteg till Umeå och i veckan var det bara att dra på sig skalstället när man skulle till jobbet. Från inlandet får jag rapporter om snöfall, som man längtar!

Jag tar chansen att undvika rusket genom att studera turteknik på ett mer teoretiskt sätt.
Under början av sommaren hade jag kontakt via mail med en norrman vid namn Aleksander Gamme.
Gamme har en imponerande lista av genomförda turer och expeditioner i bagaget, senast: solo tur och retur Hercules Inlet - Sydpolen, 2274km. Världens längsta skidtur unsupported.
Han har även startat gamme.no som snabbt blivit en ledande hemsida för personer som gillar expeditioner av alla dess slag. Man tipsar även om föredag, happenings, turer och testar utrustning. Under 2011 skrev Gamme Ekspedisjonsboka.

Eftersom att boken inte gick att få tag i på svenska marknaden så fick jag beställa den från de norska förlaget som ger ut den.

Boken behandlar massor med intressanta ämnen, så som hur man bäst tränar inför en tur, organisationen i ett expeditionslag, massor med information om utrustning och en hel del annat.

Där finns också inlägg skriva av andra otroligt erfarna personer så som Kristin Folsand Olsen (Baffin Babes) som skriver om konfliktlösning på tur.
Under 12 sidor i boken skriver man om hur viktigt det är med vilka individer man väljer att ta med i sitt expeditionslag. Stor omsorg skall läggas vid hur man väljer, vilka spelregler man skall följa inom gruppen och hur man ser till att man känner varandra. Det rekommenderas bland annat att man drar ut på stugtur och har en gemensam middag där man är "raus med rødvinen" för att skapa en öppen och ärlig miljö, men även för att se hur olika personer fungerar dagen-efter, då typiska bakfylle symptom som huvudvärk och uttorkning tydligen är väldigt lika höjdsjukesymptom. Vem ligger kvar och vem är lika raskt uppe?

För dom av er som har missad YouTube-klippet från Gammes Sydpolentur :)

I morgon är det dags för jobb igen, det är bråda dagar då kubikmeter på kubikmeter med vinterutrustning skall packas upp. Mycket kul är det som kommer in. 

/Tomas

Verkligheten rullar vidare...

Hej alla glada där ute!

Ledsen att det inte har hänt mer här, men det har varit väldigt lugnt ett tag. Fram tills nu!

 Jag gick som guide på Fjällräven Classic, vilket slutade i två dagar på leden och 3 dagar i tält med magsjuka. Som tur var så var vädret toppen, så jag led inte mer än nödvändigt.

Efter det var det dags att börja på Utebutiken igen, i en vecka. Sedan bar det av till Storuman. 

Det var dags för den nya klassen på Fjälledarlinjen att gå Wilderness Medicine Institutes kurs Wilderness First Aid (WFA). 

Det är en 5-dagars kurs i vildmarkssjukvård som hålls i Sverige av Lena Conlan på Crossing Latitudes. Lena är en otroligt duktig instruktör som verkligen ger allt under kurserna. Jag kan verkligen rekommendera deras kurser till alla som spenderar tid i det vilda, eller i situationer där man befinner sig en timme eller mer från kvalificerad sjukvård. Vilket inte alls behöver vara speciellt långt från "civilisationen". Det räcker med dålig eller ingen vägförbindelse för att hjälp skall vara långt borta.

Under min tid på utbildningen gick vi samma kurs, och jag valde även att ta fortsättningskursen Wilderness First Responder (WFR). För att få behålla mitt certifikat måste man gå en återcertifiering var annat år, så jag passade på att göra det nu och lära känna eleverna i den nya klassen på samma gång.

Det var en grym vecka med massor med kunskap som skulle rostas av och väckas till liv. 

Medan jag var i Storuman fick jag också besked att vi fått våran första officiella sponsor till våra tur! :D

Det är Bergans som går in och sponsrar oss med 3 uppsättningar skalkläder till våran tur! Otroligt kul och vi är väldigt tacksamma för hjälpen.

Jag kommer att slänga upp lite bilder på kläderna så fort de kommer.

Nu börjar jag komma tillbaka till någon sorts vardag igen efter sommarens bestyr, vilket ska bli ganska skönt, bara få lite lugn utan att fara runt så mycket. Komma tillbaka till ordentliga träningsrutiner osv.

Det var allt just nu. Mer kommer i takt med att saker utvecklar sig.

Tomas

Semester, eller nästan...

Nu har jag snart gjort klart sommarens jobb och förbereder mig för att dra till Kiruna på måndag. För 4:e året i rad är det dags att åka upp för funktionärsjobb på Fjällräven Classic. I år blir det till att gå som trivselvärd. Det ska bli riktigt kul, och jag känner att det behövs, jag börjar få lite fjäll-abstinens nu.
Man har från arrangörernas sida gått ut och påpekat till de anmälda, och vi som ska jobba, att det är ovanligt kyligt uppe i norr denna sommar, så man gör bäst i att ta med sig extra kläder. Det passar mig som handen i handsken, jag fungerar ju bäst när det är kallt!

Vi har fortsatt att skicka ut förfrågningar ang. sponsring av turen, men det är som bekant semestertider och många är ute och njuter av naturen, så vi avvaktar i väntan på svar.
Ett steg i rätt riktning är dock att vi fått bra kontakt med Miljötinget, som är ett årligt miljö och inspirations-event för ungdomar i mellansverige. De var intresserade av att ha oss om föreläsare om turen på sitt arrangemang, efter att turen genomförts. Det skulle vara väldigt kul att kunna föra vidare våra erfarenheter och upplevelser till just den typen av publik.

Jag hoppas kunna komma tillbaka till Umeå till hösten, då jag blivit erbjuden jobb. Men att hitta ett boende i en studentstad på hösten är inte det lättaste, men det brukar lösa sig i slutändan.

Chao for now!

CTRL+ALT+DEL > Starta om

Nu börjar vi om.

Bloggen som från början var ett sätt att förmedla mitt liv under utbildningen på Fjälledarlinjen, återuppstår nu i ny form.
Nu är utbildningen över sedan några månader och jag har lite tid på mig att bearbeta uppbrottet. Det är dags för nästa steg.
Egentligen är det samma sak som jag gjort de senaste två åren, bara lite större, lite längre, lite mer omfattande.

Planen är att under vintern 2014 skida hela den svenska fjällkedjan tillsammans med Linn Lundin och Jenny Ericsson. Just nu jobbar vi med de grundläggande förberedelserna. Vi kikar på utrustning och söker sponsring, då det blir en hel del inköp som måste göras för att kunna genomföra turen.
Hittills har vi gjort klart ang. samarbete med Utebutiken i Umeå som ska hjälpa oss, framför allt med att vara en kanal ut mot marknaden och leverantörer.

Nu är tanken att det skall uppdateras här lite oftare så att ni kan följa vårt arbete med planering, förberedelser och en testtur som vi också tänkt genomföra.

Det var egentligen allt jag hade nu, mer eftersom saker utvecklar sig.


Shine on // Tomas